jimmys sista dagar :(
Vi hade gärna stannat några dagar till vi berget men vi ville spendera några dagar vid lake Malawi innan Jimmy begav sig hem till Sverige igen.
Hittills har vägarna i Malawi varit bättre än i Mozambique och vi har inte blivit stoppade av polisen ännu vilket gör att det går väldigt mycket snabbare att ta sig igenom landet.
Vårat första stopp vid sjön blev vid Cape Maclear som också är den mest turistiga byn vid sjön, och vi förstod snabbt varför.
Kritvita sandstränder, blått kristallklart vatten, ciklider i massvis av olika färger, 700 fiskarter och paradisöar är inte det första som kommer upp i ens huvud när man tänker på en afrikansk sjö, men så är det här vid lake Malawi.
Det bor ungefär 16000 människor i Cape Maclear och dem är helt beroende av sitt fiske.
Man ser fiskebåtar komma in och åka ut dag som natt och torknings stationerna är alltid knökfulla av småfisk.
Dem använder sig av nät, mete och fiskespön för fisket och när man inte är ute och fiskar så är man upptagen med att reparera båten/kanoten och fiskenäten.
Kvinnor och barn står nere vid strandkanten hela dagarna för att tvätta kläder, diska, bada, torka fisken och hämta vatten och sand till hemmet.
Det är alltid liv och rörelse runt sjön och man förstår verkligen hur livsviktig den är för människorna som lever här.
På den lokala marknaden hittar man det vanliga, bröd, tomater, lök, fisk, öl, cigarretter (Malawi är stora tobaksproducenter), smågodis, mjölk, frukter, ris, bönor och majsmjöl.
I byn finns det skolor, kyrkor, moskéer, barer, restauranger, bagerier och diverse olika boendealternativ.
Allting handlas med kontanter och närmsta bankomat ligger 30 minuter därifrån med bil och den är ofta ur funktion, nästa ligger ytterligare 1 timme bort.
Byn har dock stora problem med elförsörjningen och man har tur om man har el på sin sida av stranden (det finns nämligen två stycken transformatorstationer här).
Det är inte bara Cape Maclear som har problem med elen, det är så i hela Malawi. Ungefär 10% av Malawis befolkning har tillgång till el, när det finns el dvs.
Men människorna är ändå helt underbara och vänliga här, alla barn i byn hälsar på en när man går förbi genom att vinka och skrika hello muzungu!
Dem lever verkligen upp till sitt lands slogan, The Warm Heart Of Africa.
En liten otäck sak med Malawi sjön är Bilharzia som är en liten mask som bosätter sig i kroppen när man badar i sjön.
Detta har varit ett stort problem för invånarna i landet tills senare åren när det kommit billig medicin.
Man träffar på flera som påstår att det finns delar av sjön som är bilharzia fri men vi ställde frågan till dem tyska läkarstudenterna samt till en läkarprofessor som undervisade på Oxford och dem sa till oss - det räcker med att ni doppar fötterna i sjön så har ni riskerat att få masken.
Vi tog beslutet att ändå bada i sjön och käka medicinen.
Medicinen skall tas 6 veckor efter sista exponering, om man tar den för tidigt så finns det risk att den inte dödar masken för att den inte hunnit växa till sig ordentligt.
Professorn sa till oss - om ni börjar spy eller må illa av medicinen så vet ni att ni har haft masken.
Vi spenderade Jimmys sista 5 nätter i Cape Maclear med att snorkla med 1000-tals färgglada ciklider, klippdykning, båtturer, strandpromenader, dykning, fiske, utforskning marknaderna och byn, chilla, dricka öl och käka gott.
Det blev ett riktigt bra avslut på Jimmys 6 veckor långa semester.
På morgonen efter sista natten körde vi Jimmy till flygplatsen som ligger i Lilongwe (huvudstaden) och vinkade han farväl med tårar i ögonen.
Nästa gång när vi ska köra tillbaka till Sydafrika så är tanken att Jimmy ska vara med hela resan och det ser vi fram emot!
Ni hör inte vad Jimmy vrålar men han skriker att han inte vill hem.
'
Välkommen hem Jimmy
SvaraRadera